Uttalande – Hela Malmö Hatar Torskar

Den rådande pandemin har inneburit en allt mer utsatt verklighet, för kvinnor och andra personer som utsätts för patriarkalt våld. När människor tvingas stanna hemma ökar våldet i nära relationer och isoleringen ökar.

Samtidigt ser vi enorma påtryckningar och utnyttjande inom kvinnodominerade yrken som undersköterska och vårdbiträden. Det blottlägger en allt mer kringskuren välfärd, där politiker vänder dövörat till och där kvinnor, rasifierade och låginkomsttagare blir förlorare.

Pandemin har även inneburit en omfattande ekonomiskt kris vilken slagit hårdast mot personer som befinner sig redan befinner sig i utsatta positioner, utan trygga anställningsvillkor eller inkomst. När kapitalismen krisar och källan till inkomst förloras tas andra medel till. Den kommersiella sexuella exploatering där kroppar och intimitet blir varor ökar och har ökat mycket sedan pandemin säkrade sitt grepp om samhället. I patriarkatet finns det aldrig tvekan inför att utnyttja och exploatera kroppar. 

DEN GIGIFIERADE PROSTUTIONEN

Porrbranschen är inte bättre. På samma sätt som torskar ser de kvinnokroppar som en resurs att exploateras. De tar inte hänsyn till de hårda liv som fört kvinnor in i deras klor. De tar inte hänsyn till vad som händer när de är färdiga. Det blir vidrigare när det byggs upp en hel industri som tjänar miljarder på det.

På senare år har ett nytt företag äntrat scenen. Med OnlyFans tillgängligörs och normaliseras att unga tjejer säljer sin intimitet och integritet för snabba pengar. Det marknadsförs som snabbt, enkelt och riskfritt, men återigen tar männen i företagsledningen inget ansvar om kvinnorna utsätts för hot, blir indragna i sexhandel eller får sina bilder spridda. Användarnas egna gränssättning har ingen prioritet då de kan tjäna mer genom att dela grövre och grövre material. Att tumma på sina egna gränser belönas. För de manliga cheferna flödar pengarna när de tar 20% av kvinnornas intäkter. Föga sätt skiljer detta sig från att agera hallick. Det är patriarkatets verktyg för att upprätthålla sig självt, samtidigt som deras exploatering bara kan existera i ett patriarkalt samhälle.

LIVMÖDRAR ÄR INTE VAROR 

Under kapitalismen ser varufieringen inga gränser. När möjligheten att göra livmodern till en vara på en marknad tvekade inte kapitalismen att snabbt öppna dörrarna till en helt ny industri. 

Surrogatmödrarskap, där rika par köper tillgång till en fattig kvinnas livmoder för att bära och föda deras barn åt dem, är i princip olagligt i Sverige men den svenska staten gör inget för att stoppa de utländska företag som genom kryphål säljer surrogatmödrars kroppar i Sverige. Efter att ett par köpt en kvinna som kan bära deras barn så utsätts kvinnan för alla hälsofaror en graviditet innebär, förbjuds från att genomföra en abort om något känns fel för henne och efter födseln så skiljs kvinnan från barnet de har fött. Och självfallet tar företagen ut en vinst och lämnar smulor till surrogatmödrarna. Surrogatmödrarskap är inget fantastiskt fenomen för att hjälpa stackars par som inte kan få egna barn, det är ren och skär handel av kvinnors kroppar.

UTNYTTJANDE, INTE ARBETE

I ett patriarkat skapas gärna nya ord för exploatering av kvinnors kroppar. Att köpa sex, att köpa nakenbilder, att köpa tillgång till en “camshow”, att köpa sig en “sugarbaby”; olika sätt män utnyttjar kvinnors utsatthet samlas under den härliga termen “sexarbete” eller “sex work”. Det gör det lättare att kommersialisera kvinnokroppar, att undvika associationer med det utnyttjande det faktiskt innebär. Patriarkala strömmar försöker bygga en bild av att sälja sex som är som vilken annan industri som helst och då frikoppla det från de patriarkala maktstrukturer som över huvud taget gör det möjligt att köpa en kvinnas kropp. Att sälja sex är inte som vilket yrke som helst. Ett genuint samtycke går inte att köpa, muta eller tjata sig till – och sex utan samtycke är våldtäkt. Sexhandeln är något som lockar våldsamma män då de kan göra sådant de inte skulle fått samtycke till. De som säljer sex riskerar att utsättas för misshandel, hot och våldtäkter. Om ens arbete skulle kräva att man lär sig självförsvarstekniker, alltid ha en flyktväg redo, att inte använda sitt riktiga namn, skulle vi acceptera det som en vanlig arbetsplats? Självfallet inte. Det är ingen slump att många i den utsattheten lever med posttraumatisk stress. För torsken är att köpa sex ett sätt att få utnyttja den makt som patriarkatet och pengar gett honom. Det är drivkraften bakom förövarens handlingar, oavsett vilken typ av konsekvenser det får för kvinnan som säljer sex.

TORSKAR HÖR HEMMA PÅ HAVETS BOTTEN, INTE PÅ TORRA LAND

Alla som har sålt sex har sin egen historia kring varför de började sälja sex. Allt för ofta handlar det om behov för snabba pengar för att ta sig ut en knivig situation, trauma, självskadebeteende, att vara offer för människohandel, osv. Men torskar har bara en historia, de ser inget problem med övergrepp. Torskar utnyttjar den patriarkala könsmaktsordning som råder i samhället för sin egen tillfredsställelse. För torskarnas offer handlar kommersiell sexuell exploatering om ett liv av trauma och våld för att hjälpa sig ur en desperat situation. För torskar handlar det om tillfällig tillfredsställelse, att få känna sig mäktig, att få tvinga någon annan in i sitt eget våld. För torskar så handlar det om att köpa och använda en annans kropp som en vara, som att köpa en säck potatis.

Trots att vi denna internationella kvinnodag inte kan samlas på gator och torg för att demonstrera är det lika viktigt som någonsin att vi gemensamt höjer våra röster mot mäns angrepp på våra kroppar. Det blir ingen demonstration i år, men vi ska ända pynta våra gator och torg i feminismens och socialismens namn. För hela Malmö hatar torskar. Vi lägger skammen och skulden hos förövarna. Var tionde man i Sverige är torsk, låt dem veta vad vår stad tycker om torskar. Låt dem veta att de och patriarkatet som håller dem om ryggen inte har en plats i Malmö. Låt dem veta att när vår revolution kommer så har de anledning att frukta. Låt dem veta att våra gator, våra torg och våra kroppar tillhör oss.

“For the master’s tools will never dismantle the master’s house. They may allow ur to temporarily beat him at his own game, but they will never enable us to bring about genuine change. Racism and homophobia are real conditions of all our lives in this place and time. I urge each one of ur here to reach down into that deep place of knowledge inside herself and touch that terror and loathing of any difference that lives here. See whose face it wears. Then the personal as the political can begin to illuminate all our choices” 

– Audre Lorde